Vi har kämpat på jag och Saga i år men det har inte alltid gått på räls, jag har tvekat flera skottillfällen för att jag tyckt att det varit lite för dåligt läge och försökt att smyga till bättre skott, det har inte alltid gott så bra. Saga däremot har varit säkerheten själv. Förra året så såg jag fågeln i kikarsiktet så sköt jag, nu i år så är jag mer säker på saga och krånglar till allting, enkelt ska det va..
Idag så hade hon ett epilepsianfall, det har hon inte haft på hela hösten. Hon drog 800 metern och på handenheten så indikerade det ståndskall. Hon hade vilat i några dar och var väldigt taggad, hade sök på¨500 meter och mer och det var verkligen super snabba silver saga.. Hon har troligast haft fågel som lyft och det verkar utlösa anfallen när hon är för över tänd (min teori). Jag hörde henne inte när gpsen visade ståndskall så jag misstänkte att det var ng, annars så har hon ett väldigt hörbart skall. Det var långa 800 hundra meter vill jag lova när jag små sprang. Mycket riktigt när jag såg på pejlen och var bara 25 meter från henne så viste jag att ng var galet. Saga kom vinglandes emot mig, hon hade fradga runt munnen och var allmänt på verkad man såg i ögonen att ng var galet. Min lilla Saga, man vill inget annat än att kunna hjälpa. Vi vilade en stund jag och Saga, tog en kopp kaffe och försökte att få i henne ng att dricka. Hon var lite darrig på benen men jag fick koppla henne annars hade hon försökt att fortsätta att söka. Det är mycket vilja i den lilla hunden. Första kvarten efter anfallet så var det styrfart på henne ett sök på 50 meter kanske, men sedan så lyckades hon få upp en höna på vingarna och då var det full rulle ingen.
Inge fågel i säcken idag men jag fick smyga på fågel som hon lyckats med att få fast, dom var så skygga idag ;) eller..
Jag uppskattar verkligen dom som lägger ner arbete och tid för att få till en frisk och sund jakt linje i norrbottenspetsen för det behövs. Saga är en familjemedlem och vi kommer att fortsätta att jaga så länge det går :)..
Håkan fotade en orädd lavskrika idag..
Idag så hade hon ett epilepsianfall, det har hon inte haft på hela hösten. Hon drog 800 metern och på handenheten så indikerade det ståndskall. Hon hade vilat i några dar och var väldigt taggad, hade sök på¨500 meter och mer och det var verkligen super snabba silver saga.. Hon har troligast haft fågel som lyft och det verkar utlösa anfallen när hon är för över tänd (min teori). Jag hörde henne inte när gpsen visade ståndskall så jag misstänkte att det var ng, annars så har hon ett väldigt hörbart skall. Det var långa 800 hundra meter vill jag lova när jag små sprang. Mycket riktigt när jag såg på pejlen och var bara 25 meter från henne så viste jag att ng var galet. Saga kom vinglandes emot mig, hon hade fradga runt munnen och var allmänt på verkad man såg i ögonen att ng var galet. Min lilla Saga, man vill inget annat än att kunna hjälpa. Vi vilade en stund jag och Saga, tog en kopp kaffe och försökte att få i henne ng att dricka. Hon var lite darrig på benen men jag fick koppla henne annars hade hon försökt att fortsätta att söka. Det är mycket vilja i den lilla hunden. Första kvarten efter anfallet så var det styrfart på henne ett sök på 50 meter kanske, men sedan så lyckades hon få upp en höna på vingarna och då var det full rulle ingen.
Inge fågel i säcken idag men jag fick smyga på fågel som hon lyckats med att få fast, dom var så skygga idag ;) eller..
Jag uppskattar verkligen dom som lägger ner arbete och tid för att få till en frisk och sund jakt linje i norrbottenspetsen för det behövs. Saga är en familjemedlem och vi kommer att fortsätta att jaga så länge det går :)..
Håkan fotade en orädd lavskrika idag..
 |
| Spräng Tikka. Torkas och kokas, dricks som te. |
