Vilket flyt...

Lite flyt ska man ha ibland, men jag tycker faktiskt att Saga är duktig. Har inget att jämföra med men hon är en jäkel på att hitta fågel :-). Nästan alla gånger vi har varit ut så har hon fått fågel att träa, oftast har vi klantat oss och inte sett fågeln eller så har dom varit väldigt skygga. ibland så har vi stått under trädet när dom flyger. Man är rädd ibland att man förstör henne..Hon blir lite för het ibland om det suttit fågel i träden så vill hon skälla lite extra men släpper det när man säger åt henne.

Håkan har åkt till skogs i helgen och skulle fiska abborre och bo under en tarp, inte så lockande så jag stannade hemma. Minus 10 grader idag så jag var lite slö på morgonen men släpade mig ändå upp, velade en hel del med mig själv innan jag bestämde mig. Vid tio var vi framme där jag hade tänkt att gå. Det var de stället jag hade tjäder tuppen som lät så mycket så jag tänkte att den är nog kvar så grinig som den var..
Men så mycke snö det var, stakars Saga nåja vi går väll en kort sväng i alla fall när jag ändå är här. Saga skuttade på bra trots snön drog iväg 200 meter på en gång. Jag han väl gå ca 700 meter från bilen så började hon att skälla :-). Började att smyga men trodde inte rickigt på henne, tog av ryggan spanade lite sporadiskt med kikaren, ingen fågel. Hon markerade bra, men ändå. Fågeln måste höra mig på kilometer avstånd i det här föret. 20 meter från trädet så släpper en stor tjädertupp och Saga efter, jävla skit.. Det var nog min sista chans det här året tänkte jag.
Hon han inte så långt så släppte en höna också från ett annat träd. I dom lägena så blir det lite för mycket henne och hon blir lite för entusiastisk, då får man säga åt henne. Man ser när hon inte vet var fågeln är då skäller hon lite på må få och snurrar lyssnar snurrar. Hon släpper det om man går iväg och lockar med henne. Vi fort satte plumsandes i snön tittade på gpsen och hon var 100 meter framför mig, inte så imponerande kanske. Nä nu går jag till baka till bilen han jag bara tänka när jag hörde skall 300 meter bort nu jävlar. Plumsade fram nu ska jag tro på henne. Tog fram kikaren när det var 100 meter kvar. Ingen fågel, såg inte ens Saga. Glömde att ta av ryggan fortsate fram kollade på gpsen hur långt det var. Har ju bara en 22 wm som man inte kan skjuta med på för långt håll. Ca 50 meter kvar så var jag i perfekt läge bakom en tall. Såg vilket träd hon markerade, tog fram kikaren och såg tuppen :-) Tog stöd sköt och den ramlade ner. Ingen perfekt träff men ner kom den.Vingklippt, Saga fick sig en regel kamp sökte stöd från mig (tuffa Lena) som inte heller tordes ta i den. Det slutade med jakt under gran och ett skott till  innan vi fick den jag och Saga. Men vad glada vi var, lite ångest får jag faktiskt det är väldigt vackra fåglar, och dom verkar ju inte bli fler....

På väg hem man vet ju aldrig om det finns fler..